Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 48, Ed. 1 Friday, March 12, 1897 Page: 1 of 4
four pages : ill. ; page 22 x 15 in. Digitized from 35 mm. microfilm.View a full description of this newspaper.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
é
TEXAS
NYHETS- OCH ANNONS - TIDNING FOR SVENSKARNE I TEXAS.
1 Arg.
Austin, Texas, Fredagen den 12 Mars 1897.
Vol. 1. No. 48.
Emigranten.
Hade jag blott penningar att resa,
Res fjärran från förtryckets land,
Lida skulle jag ej tvångets nesa, 0
Slita skulle jag min träldoms band:
Lyckliga, dem böljan bär mot vester
Till det land, der guld och lycka bo!
Inga kungar mer och inga prester
Tvinga der er frihet ooh er tro!
Bortom hafvet, der är godt att vara!
Arma Sverige, som blott födt en trä',
Hade jag blott penningar att fara,
Utan saknad bjöd jag dig farväl! —
Ooh han pengar fick, den ystre sällen,
Och mot vester styrde han sin färd,
Hoppfull, ung och glad och långt till
qvälien,
Då han kommer i den nya verld!
Hit ooh dit af ödets våg han vräkes,
Pröfvar mycket och blir dock ej nöjd,
Ty ett sår han bär, som aldrig läkes:
Törsten efter rikedomens fröjd!
Agget, att sin egen mor han velat
Sälja för ett guld, som svekfullt log!
Hvad mot hem och fosterland han felat
Värd t så stort, ju längre bort han drog!
Och när sist han allt förstört och funnit,
Att hans landsflykt ej var mycket värd,
Har en hetsig feber honom hunnit,
Ooh han vtar från sin hufvudgärd:
Gamla Sverige, ack, hvar är du, kära?
Hviiken dårskap att dig öfverge!
Hem för ädel bragd, för tro och ära,
Finge jag en gång dig återse!
Guld jag sett, men ej i mina händer
Mera här än på min hembygds kurt,
Dit med sorg min längtan återvänder,
Se'n jag pröfvat nog af lifyets dust!
Bortom hafvet var ej godt att vara,
Den som aldrig plöjt den vida sjö!
Hade jag blott penningar att fara,
For jag till mitt hemland nu — att dö!
Tipo.
Gammalt och nytt.
En gång sad' Frans till Clara:
"Om jag begärde bara
en kyfs, fick jag den? Säj." —
En kyss! en kyss! hon hördes svara.
Nej, gode gosse! nej! —
"För att ej lottlös vara,
låt då en blide förklara,
att du ej hatar mej." —
En blick! en blick! hon hördes svara,
Nej, gode gosse! nej. —
"Ännu en bön, min Clara!
s^n skall du fredad vara:
gif korgen då åt mej," —
Åt dig! åt dig! hon hördes svar .
Nej, bäste gosse! nej.
Beqväma menniskor blifva snart
obeqväma.
• *
*
Det är svårare att alltid ljuga, än
att tala sanning.
* *
*
Kusterna af England äro mestadels
belägna vid hafvet.
* * *
Gamle Grover har nu slagit sig på
jagt och fiske. Ja, det är enda han
duger till i alla fall.
* *
t
Morgontidningen här i staden sy-
nes vara plågad af "botts". Mayor
Hancock har troligtvis varit cch
smort upp "Statesmannen". Som v'
veta, rör den sig icke, förr än den
blir väl "uppsmord".
* *
*
Nu har G:over Clewelend lemnat
Hvita huset; och när han gick var
der icke en enda som sade så mycket
som "god bye". Ne-ä! Men när han
t för fyra år sedan gick in der, då var
det nära att "kittla" alla till döds af
glädje. Sela!
* * *
En väl vald text hade en prest uti
Arizona valt då han en dag i förra
veck an samman vigde en 85-årig brud-
gum med en 20-årig brud: Texten
lydde: "Fader, förlåt dem, ty de
veta icke hvad de göra".
* *
*
Onkel Ola är nu i Palestina och
kryper i kalk-klipporna. Om det ej
folifver för svårt att stiga upp på dem,
ämnar "Onkeln" att på dess högsta
spets utbringa ett tre-faldigt 'Hurra'
för sin broder "Lustig", hviiken nu
är årsgammal; och säledes aflagt
blöjan.
* , *
Hvad in i "helsingland" är det fatt
med Hjalmar Bard, han som nära nog
hvarje dag sände oss telegram från
Kuba. Troligtvis har den tappre
helsingen fått bita i gräset, efter som
vi ej hört något från honom sedan
sistlidne söndagsqväll, då vi erhöllo
ett telegram af följande lydelse:
Med guds hjelp går jag nu i spetsen
för kubanerna och i morgon ämnar
jag sända en kula genom general
Whylers "heart". — Ledsamt skujle
det nu vara, om den store generalen
skulle ha sändt en kula genom den
unge, tappre Bardens "heart".
* *
*
Den unge presten är "rolig och ge-
men af sig" men hans predikningar
slå ej synnerligen an på hans värda
sockenbor. En gång var han på ett
julkalas. Fader Lars, en af gubbarne,
tyckte att pastorn stannade qvar
längre än "respekta kräfver", vände
sig derfor till honom och sade: "ja
nu få vi väl inte hålla pastdrrt qvar
stort längre, pastorn får väl lof å hem
å "bere sej på morgonen, kan jag
tro." Pastorn (upprymd) tyckte att
det går bäst utan förberedelse. Jag
ska säga fader Lars, att jag går ofta i
kyrkan utan att ens ha sett på den
text jag skall predika öfver, jag ex-
temporerar och tycker att det är som
ingenting.
"Ja-a, inföll fader Lars leende "dä
töcker församlinga mä."
* *
*
Från Washington ingick för några
dagar sedan den nob'a nyheten, att
tvenne kongressmän under ett hett
utbyte af ord, använde sina bläck-
horn, för att dermed öfverbevisa
hvarandra, ej derigenom att de, som
man skulle tro, doppade sina pennor
deri samt skrefvo "ovett" om hvar-
anära, utan helt enkelt kastade bläck
hornen ihufvudet påhvarandia. Den
ene fick derigenom ett stort sår
hufvudet och ligger för närvarnde
under läkarevård. Det andra träffade
ej så hårdt, men det var nog lika väl-
ment,- Detta synes gå nästan allt för
långt, när dessa folkets representan-
ter bära sig åt på ett sådant sätt, som
mera skulle anstå halffulla sjåare, än
folk med vett och bildning. Delta är
emellertid ej första gången som med-
lemmarne af kongressen bankat på
hvarandra, ty det har händt vid flera
tillfällen förut-
Dick.
Problem som snart måste
lösas.
Menmskan åldras, ty tiden står al-
drig stilla utan hastar, likt en bru
sande ström, mot evighetens botten-
lösa haf. Hennes bestämmelse är
visserligen hög och härlig, men huru
skall hon kunna i någon mån mot-
svara s n höga kallelse? Vidrigheter
af alla slag ligga i hennes väg, cch
individernas intressen eller planer
korsa hvarandra i ett oändligt virr-
varr.
Huru gammal verlden är, torde de
lärde aldrig exakt kunna bestämma.
Almanackan löser icke detta problem
och kronologien arbetar under säreg-
na svårigheter. Gemenligen anta
ges 4,000 år hafva svunnit undan i-
från menniskans skapelse till Kristi
födelse, hvarmed en annan tidsräk-
ning börjar. Men möjligen är den-
na siffra allt för låg, dock huru som
helst, med Profeten af Nazareth in-
leddes en ny sera, en ny epok af vex-
lingar och omskiftelser. Snart hafva
ett par årtusen flytt sedan undret i
Bethlehem timade.
Menskligheten lyftes ur afgrunder
af ondska och dårskaper, "kristianer-
na'' rycka fram i en häpnadsväckan-
de frimodighet, kämpande emot tre
verldar — judendomens, grekernas
och romarnes — utom den fallna an-
deverlden under himmelen med sina
väldigheter.
Det lilla kompaniet af troende i Je-
rusalem fattar sin bestämmelse att
kasta stridshandsken mot jordens
millioner; juden i sin vantro, greken
i sin inbillade vishet, och romaren i
jern och stål tillbakakastas.
Evangelium om korset förkunnas
både på den klassiska antikens full-
komnade tungomål och på barbarens
ofullständiga språk, och allestädes
s'{e tecken och under. Hedendomens
praktfulla tempel falla i ruiner och
vederstyggliga afgudabilder krossas;
grymma, djefvulska sedvänjor omöj-
iggöras och en slägtets nyfödelse sy-
nes vara för handen.
Men den himmelska elden brinner
allt mattare och mattare, apostlarjoch
fjäder dö, andra svårigheter växa upp
likt svampar ur marken. Medeltiden
är väl icke alldeles kolsvart, men stjer-
nornas glans aftager mer och mer.
Kyrkans härlighet vissnar bort och
vanmakt tecknar hennes panna. Fol-
ken sucka och synden ropar om dom,
straff från en helig och rättvis Gud.
Hjelp kom ändtligen genom reforma-
tionen, vetenskapernas "revival" och
upptäckten af nya verldar. Men hur
går det med mensklighetens alltom-
fattande fiågor och vigtigare pro-
blem?
Ett af dessa är onekligen krigens
afskaffande helt och hållet, först från
civiliserade länder cch sedan från hela
jorden. Bragders ära gror nu mindre
lätt på stridens mark, om och fuktad
med tappre krigares blod. Krig är
slagsmål i grufligaste skala eller mass-
mord, och vi kunna svårligen tala om
ett "nödvändigt ondt" af denna be-
skaffenhet längre. .Skiljedomstolar
kunna hellre lösa knutar och qvistig-
heter än spjut och sväi;d, bara sundt
förnuft finge råda. Några kanonstö-
tar och krutrök bland vildarne torde
ännu utöfva god verkan, ty hedendo
mens oförnuft är beklagligt stort.
Och väl vore, om vi kunde göra plog
billar och lier af alla våra mordvapen
efltr att hafva läst så mycket om
mördande slagtningar och hjeltemod
bland högar af lik och sårade; men
Europas stående armeer äro en till-
växande förbannelse, och furstarne
lefva gerna i medeltiden utan att rätt
förstå våra dagars kraf. Sålunda stun
dar ett verldskrig och sedan den eviga
friden — låt o:s hoppas så.
Ett annat problem, som fordrar snar
och grundlig lösning, är huru drycken
skåpens infernaliska onda skall kunna
botas. Prohibitionspartiet vann rin
tillslutning och "no license" eller "16-
cal option" lyckas blott i ännu ringare
grad. Vi skull- vilja se det sista brän-
neriet reduceradt till s tt intet och
den siste drinkaren tvungen att nyk-
tra t II eller dö. Hedning tr, muhame-
daner och judar hånle åt kristna na-
tioner med sina hä-ar af ragl mde us
lingar och magnater i tusental, hvil
ka blifvit rika genom blodspenningar
Du arma mensklighet, kan du icke
snart lösa detta problem?
Åter ett annat problem är kapita
lets rätta förhållande till arbetet. Den
rike mannen och L z trus lefva äh cch
svalget vidgas. D^n rike kläder sig
furstlig och lefver k ärligt, den fatti
ge stackaren fryser, svälter, gråter,
svär och dör. Farorna svälla ut be
tänkligt, samhällets grundpelare svig
ta och—revolution nalkas. Kapitalet
hopar sig i ett få al pa'ats, medan
"tramps" och välbergade familjer gå
under. "Det stenrikt Amerika" be
röres obehagligt af en ihådande stygg
kris, och vemodigt är det i sanning alt
arbete så Jänge saknits. Problemet
är svårlöst, eqvationen innehåller "fle
ra obekanta", dock har till och med
detta moln t>in silfverkant. De rike
sitta icke oqvalda på guldhögarne, ty
ögon stirra vildt åt kapitalet—akten
eder! Socialismen skräflar, men sva-
rar ej på frågan; kommunismen är to-
keri härnere—endast kristendomen i
praktik och kärlek parad med vishet
kan tillnärmelsevis förklara spörsmå-
let i hela dess dunkelhet. Må vi alla
förödmjuka oss och se upp!
Ytterligare ett annat problem har
menskligheten att taga itu med så-
som aldrig tillförene — verldens evan-
gelisering. Kyrkor byggas massvis
och vackra äro många i sanning, men
kristendomen omfattar den minsta
arealen, medan hedendomen torde
räkna närmare 1,000,000,000 varelser
af odödlig karakter, fastän missionen
har gjort aktningsvärda framsteg.
Större fart borde det taga, och krist-
na nationers ansvar är förfärligt.
Hvad skola vi göra? Väktare, hvad
lider natten ?
Emellertid måste vi fatta mod och
hafva tillit till våra fäders Gud, som
'allt förmår och allt förstår". Seklet,
som andas sista dragen, har utfört
märkliga stordåd på alla områden.
Några stunder äro qvar, och tidens
urverk afstannar för öfrigt icke med
nittonde århundradets död, utan har
väl menskligheten ljusare framtids-
utsigter i alla fall. Jorden har "ur-
spårat", men ^himmelen omhvälfver
altet ändå, ändå—det går igenom och
stannar ej—Gud ske lof!
Problemet, det ondas problem, kan
ösas och skall lösas till sist. Bida
blott, bida blott! Men ej i maklig ro,
utan tag del i arbetet cch mödan—
alla behöfvas och de ringa mest.
Hvarje litet framåtskridande v< kun-
na spåra för det stora verldslokoma-
tivet genom drifvor af kallsinnighet
och uselhet, manar till hopp och kraf-
tigare ansträngningar.
N. M. Liljegren.
The Räcket Store
916 Congreas Avenne 916.
När Ni önska köpa Blecksaker, Glasvaror, Fint Porslin af alla slag
Korgar, Trävaror, Lampskärmar m. m. så gå till oss, ty det är ett faktum,
att vi ha allt ni kunna önska eder. — Kom och se våra priser innan ni
köpa, ni spara derigenom penningar. J. G. CHAPMAN.
Sauter & Hallocks Eftarträdare.
samlar in pengar, de dera harra oppe
i Newjork, te ge åt kungen derhema
i Sveriget. Men de ska ja sä*e harr
riddatorn att ja kommer inte ge en
cent dem för ja ha hört att kungen
kärar inte för dem. Ne-ej ska ja ge,
då skicker ja skelfver ett bref me
penga i och de törhäilda då att kun-
gen i förargelse slänger för mej en åf
dom der trissera riddattorn vet; åf
kors en ann kan vare så god som en
ann.
Ja nu har ja törhända uppehållit
riddattorn för länge så han tar hele
smörja och kaster i den der korgen,
så ja vill slute för denne gång. Men
för allan del glöm inte riddattorn å
skrif te honom i Vite huset å sej ho-
nom att han lemner platsen te Brain,
för annars går de aliri väl för en här
j lifvet.
P. S. Det var sant harr riddat-
torn ja har glömt de förnämste utaf
alltihop: hustra mi ber te få sände
sina kärlige helsninger för boka ock
när riddattorn någen gång tar sig en
liten tipp hit ut så ska han vare så
gemen och helse på oss, lör hustra
mi vill låte smake på den pajen som
hon gör efter boka; och intill dess
förbii jag harr riddattoms
Justus.
En doktors besök.
Dr. Hartmans gratisdesök
hvarje familj i förenta
Staterna.
Bref fran Minor.
Den 8 mars 1807.
Härr Ridd. på Texas-Posten.
Vill han vare så innerlia snäl å låte
mej få sette in nåre raer i eran tining.
a ä visst inte hågen sån der jädrans
go skr.fvere som han ä och de andre
ddatörera för di andre tiningera ja
har. Emellerti tack så mycke för bo-
ka, det ska ja säje va ä primium som
hater dua; å hustru min ho läser å
koker na bå natt å da, så de tar inga
änne, åtminstinga inte förrn ho kom-
mer te änna på boka; obh sen vill ho
nog börja om'na igen, för så ståelter
ä ho i na. Ja, säje va de vill, men
bra ä ho å tack ska han ha riddatön
för na. När en får ä såna primium å
så Texa-posten till för ett helt år för
e daler ock half, så tsor ja vem som
hälst kan sätte å sies e daler ock half
ock prenumere på Posten.
Men hör nu riddatörn nu kommer
ja te nåi ting annet som ja har på
järtet ock vill ha sagt. Jo se nu ä de
på de vise att de fleste af oss härom-
kring ä dimokrater ock ja mä förstå
sig och i hös'ase när harra, de der
som tåler för folket, han vet, va här,
så sa de: röste för Brain så få ni så
möcke silver ni vill. Nu sir ja i eran
tining att en annan har fått platsen
ställe för Brain. Ja förslår inte hur
de kan komme sej; dä ä ju ett fö{
banhadt skoj vet ja. Å så säjer di
den hera som fått platsen sku sätte
potiättion på allting ock skelfver ska
h n v«re j-köldi lians moster Hanna
som de ha skrifve så möcke om så
l.an kan aldri betalet. Å en sån en
ha fått platsen te styre junajted stät
ock oss; dä e ju uppåt väggera riktit
vet ja. , .
Vill nu hr riddattorn vare så snäll
ock skrifve ner till den harrn att han
ger pletsen åt Brain me gott ock goe
ock om inte så ska han få si på an
nat; ty te bli så rätt opp i syna lura
der på de möckna sölvret och goe
tidera dä e mer än e menske kan
föidra.
Å vill han inte ge me s k så sej åt
honom riddatorn att vi ska komma
ner te Vita huset å tale om för honom
att vi vill inte ba honom der för vi
rösta på Brain ock sölver.
Att tocke der ska få excicera i ju-
najtäd stät är mer än e kristen men-
ske kan tåle.
Å så sir ja i eran tining, att de
Ekonomiskt bistånd.
Sättet att medels en ringa utgift in-
bespara Jlera dollars.
Moderna kläder i vackraste färger genom
små utgifter. Nya kläder för hela fa-
miljen. Ingen orsak till att se luggsliten
ut äfven under nuvarande tryckta tider.
"Jag hoppas att kunna med mitt
råd bistå många, som lägga an på att
lefva sparsamt," skrifveren insända-
re i Ladies' Journal. "Medels några
paketer Diamond Dyeskan underverk
åstadkommas med att förändra gam-
la kläder så att de se ut som nya.
Uti min familj har icke köpts ett en-
da nytt klädesplagg förliden höst, e-
huru vi klädt oss snyggt och smak-
fullt mfed omfärgade kläder, som för-
ut blifvit aflagda." Diamond Dyes
tillhandahålles i afpassnde paketer för
fargning af varor i vigt från ett till
tio skålpund för 10 cents.
Fullständig bruksanvisning skyd-
dar från alla misstag vid färgningen,
h /ilken är så enkel, tillförlitlig och
äkta, att den kan verkställas utan
ringaste vana vid arbetet.
En bok med fullständig bruksan-
visning uti hemfårgning sändes fritt
till alla på begäran af Wells, Richard-
son & Co., Burlington, Vt.
Men hur kan detta vara möjligt?
frågar Ni. Hur kan Dr. Hartman
besöka hvarje familj i Förenta Sta-
terna? Så här går det till: Denna
lilla.artikel kommer till hvarje hem.
Alla kunna läsa den. Genom denna
artikel talar Dr. Hartman till hvarje
familj. Han frågar om någon i detta
hem är sjuk. Om så är, vill Ni ej
rådfråga mig angående er sjukdoms
natur och dess behandling? Om ni
vill det, så skall jag gifva (ert fall den
noggrannaste undersökning och upp-
märksamhet. Jag har ett stort insti-
tut och många medhjelpare och är i
tillfälle att upptäcka en sjukdoms rät-
ta art, då en vanlig läkare ej vore i
stånd dertill. Om ni vill rådfråga
mig, så skrif blott och beskrif er sjuk-
dom, och jag skall svara er fritt och
gifva er fullständiga instruktioner för
behandlingen. På detta vis besöker
Dr. Hartman fritt hvarje familj i För-
enta Staterna. Han har just nu be-
sökt er. Önskar ni rådfråga honom?
Eller ock kan ni sända efter en fråg-
lista, om ni så vill. Alla bref han er-
håller, hålles hemliga. Har ni ka-
tarr i hufvud, halv lungor, mage
eller någon annan del af kroppen? I
så fall bör ni genast skrifva till ho-
nom. H$n sänder er gratis upplys-
ningar, om huru sjukdomen skall be-
handla .
Om ni så önskar knn ni sända ef-
ter en fri kopia af Dr. Hartmans se-
naste bok öfver katair och andra kli-
matiska sjukdomar, hvilka yppa sig
om vintern — 64 sidor lärorikt illu-
strerade. Sändes fritt till er adress
af The Pe-ru-na Drug Manufacturing
Company, Columbus, Ohio.
FRITT FÖR SVAGE MÄN.'
Jag vill till en hvar man kostnadsfritt
sända en profbehundllng af del&kemedel
som återstälde mig till manlig kratt efter
allting annat misslyckats. Denna medi-
Om i behoj af god medicin gå till
Dr Raineys, Avenue Drugstore, 904
Congress Ave., "Green front", der
ni finner första klassens mediciner,
för hvilka garanteras. Säkra läke
medel för hufvudvärk, underfulla me-
del för reumatisk värk samt senast
uppfunna medel för kurandet af njur-
sjukdomar; "never failing pile reme-
dy", little early riser pills; pink pills
för magra o. sjuka menniskor; ett för-
underligt blodrenande medel, förfär-
digadt särskildt för Raineys Drug-
store, finnes att köpa. Äfven flera
slags kreatursmediciner finnas. Den
vidt beryktade Pe-ru-na m«d:cinen
finnes alltid att få hos oss.
För profver af Schvenfelds tyska
te besök Dr. Raineys Drugstore.
cin kurerade u.ig fullkomligt lör förlorad
lUskrnft, nervsvaghet ooh nvttliga förlu-
ster och skall äfven bota oder. Ni f&r
den fritt på begäran. Sänd mig 1 dag
edert namn ooh adress, enär denna an-'
"ons ej mera torde blifva synlig. Närslut
frimärke. Adrcsse ra Caui, I. Waker
855 Masonic Temple, Kalamazoo, Mioh
Observera. -J0
fc-änd 10 cent t frimärken ooh NI er-
håller protfrö af den berömda slinger-
växten CUlnese dish rag. Den är skugg-
rik med stora vackra blommor; dess
frukt är nyttig vid skurning m. rn. Jag
tillhandahåller äfven Dr Peters Kuriko
och Ole-old Llniment samt Lundins Ea-
bärsslrup. Adressera alla bref till
John Osterbergt
Box 60. Manor, Texas.
Joe yÄiqstead,
(Den Cubanske cigrarrmakaren.)
31* Congress Avc., Austin, Texas.
Pjrti- och minutförsäljare af fina
Havana cigarier. Alla äro gjorda
för hand och af finaste qvalitet.
Penningar för utlåning. Farm are kun-
na låna på gynsitmma vilkor. Brand-
och olycksfallsförsäkringar utskrlfves I
de Mata kompanier. W. H. Stacy, ge^
neralagent, advokat och notary publie us.
111 W. 7:th st, Austin, Tes.
I Tobins apotek
kan ni finna allt hvad som hörer till ett
väl sorteradt apotek. Alkohol (95 proc.
pure), $3.00 för gallon. Whisky ooh
Orandles för tnedlclnal bruk. Qodt mål
garanteras.
;WA
^ mm
Page ]\[cDcLr\r\ellf
Handlar med de bästa Viner och
Likörer i staden, -r. ga dåliga varfrr
Magasin, 209 East Sixth Street.
Telefon 355. A US TIM
■
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 48, Ed. 1 Friday, March 12, 1897, newspaper, March 12, 1897; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202894/m1/1/: accessed June 19, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu.; .