Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 2, No. 14, Ed. 1 Friday, July 16, 1897 Page: 2 of 4
This newspaper is part of the collection entitled: Texas Digital Newspaper Program and was provided to The Portal to Texas History by the UNT Libraries.
- Highlighting
- Highlighting On/Off
- Color:
- Adjust Image
- Rotate Left
- Rotate Right
- Brightness, Contrast, etc. (Experimental)
- Cropping Tool
- Download Sizes
- Preview all sizes/dimensions or...
- Download Thumbnail
- Download Small
- Download Medium
- Download Large
- High Resolution Files
- IIIF Image JSON
- IIIF Image URL
- Accessibility
- View Extracted Text
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
"H I
J.
m. Små MMÉÉ .1
ifTT: 't 7-T.TSr- •
■:<äIMföäfMÉl
TEXAS POSTEN.
riynets ooh Annonstidning
för avenskarne i Texas.
TEXAS POSTEN.
(THE TEXAS PUST.)
Pnbllsbed every week. In Austln, Texas,
b the swruisn Amekican Publishiko C'o.
Tlie ouly swedlsli puper in Texas, and the
oest udvertlslng medium to reach thls class
>f citlzeus.
m. J. K .u e Mun per.
C. J. A. Knafb, Ueneral Agent.
OOOOOOOCOCCOOGGCGOCCC&XZXZ&CttCGOG&SGOOCOZ.
Entered at the post office in Austin,
Texas, as second-class mail matter.
Prenumerations-pris:
Bttftr - - - - - - - - -81.00.
Etthalflfir ------- 00.
Ett är till Sverige ----- 1.50.
Prenumerationen är betalbar i förskott
obh penningar böra sändas medelst "Po-
sial Note", "Mon y Orders" el ler I 2 cents
frimarken under adress.
texas posten,
SOS En Ht Sixth St., Austin, Texas.
Advertlsing Råtes.
On larger advertisements råtes will
be made on application.
Hvad vill folket gora!
De ledande tidningarne öfver hela
landet fylla sida för sida med läsning
berörande "trust-.", samnanslåendet
af kapital, förening.ir eller bolag bil-
dade i och för ändamål att beherska
marknaden och kontrollera priserna;
hålla handelsutbytet begränsadt och
tillintetgöra all tänklig konkurrens.
Allt detta är förenadt i det enda or-
det ".rusts". Förenta Stiteinas se-
nat är sysselsatt med att ödsla tiden,
i att disputera för och emot det goda
eller onda, sim dessa bolag åstad-
komma i och för landets handel och
sunda utveckling. Dt t s. k. gemena
folket, flertalet al landets inne' yj-'g>-
re, äro änsligt vaktande, väntande,
arbetande under förhoppningen om,
att det af republikanska partitt utlof-
vade återupprättat ällandet f förtro-
endet, förökad förbrukning cch hög-
re prisc na vilja komma till slånd
för s-åväl Jandtmannaprodukter som
fabriksprodukter; detta skulle enligt
deras å igt kunna förenas med bibe-
hållandet af den enkla guldmyntfo-
:en. Vi hafvanu "tru'is" på "tru-ts";
bland hvilka ja;> kan nämna: "Stan-
dard oiltrusten"; sockertrusten; to-
bakstrusten; gummitrusten; för.-äk-
rings, läder, "linseed oil", väggpap-
pjr, ga«, "cra^kers" och oräkneliga
andra mindre "trusts". Men den
största af alla och fader till dem alla
är guldtrusien, angående hvilken sA
l.tet sägis och skrilve*. Guldtrusten
nedtynger hela veriden, håller all
handel och kommers bland alla na-
tioner ned ryckt, förstör förtroende,
tillbakahåller företagsamheten, hål-
ler mängden af affärer begränsad,
förhindrar den naturliga förökningen
och cirkulationen af penningar och
<>ör mera till att åstadkomma o'yc-
kor, beiiof och fattigdom ibland mas-
san af ..Ila nationers folk än alla an-
dra ,-tru-ts" och andra möjliga orsa-
ker tillsammanlagda. Det är ett egen-
domligt fakta, att alla dessa '-trusts"
halva kommit till stånd sedan begyn-
ne'sen af tilhntetgörelsi kriget mot
siifver år 1873. Guldtrusten lycka-
des uttränga sillret som standardmynt
och tillintetgjorde den med dess en-
da konkui rent och > ålun la banade
en väg lör 1 Ila andra "trusts". livad
viil massorna af folket göra med an-
ledning deraf? Der är endast ett
verkligt bottmedtl cch det iir att
återställa den fria myntningslagen,
som t xisterade här i landet före 1873.
Ja, vår nuvarande president, McKin-
ley, inser äfven delta och gör allt
hvad i hans !ö måga slår för att få
landets myntlagar lörs; tta i ett bätt-
re skick. Men Mark Hanna och alla
andra rika magnater tycka bäst om
som det är, ty de kontrollerar guldet;
jag skulle nästan önska säga djefvu-
lens guld. Vi lå nu se hur det går.
Presidenten har till de båda lagstif-
tande kamrarne i Washington inlem-
nat ett budskap, deri han påpekar
att penningefrftgans ordnande är en
sak som är af nästan störte vigt lör
landet än taiiffen. lian begär medel
fötatt uppsätta en komité, som skul-
le beslå af nio ftamstående män,
hvilka skulle taga i lag med att upp-
sätta en afhsndling 0111 bä-ta lillvä-
gagåendet lör att oms öpa vått pen-
ningesystem, men enligt min tanke
vill inttt bli uträttat, ty hela landtts
regeringssystem behöfver först i
grund och l otten rensas och föi än-
dras, ty dtt är 1 ut tet i alla dess in-
nersta grenar. Säg mig, godt folk,
hvem legerar landet? magien eller
penningen? Jag vågar mitt hufvul
pd att det är penningen, guldet, guld-
trusten och dem siå bakom dem.
Folkets ögon vilja en gång klart och
tydligt se hvait några få af landets
magnater halva lent oss. Ja, vi vilja
en gång stå vid*en brant och den
som då ej genast är djerf att taga ett
skutt öfver den, hrn är förlor. d. Jag
vill < ndast här till slut tillägga, att
jag skulle vara så glad och belåten
om det för mig vore en möj ighet
att se saken i samma dager, men nej,
och tu«en gånger nej, jag kan det
icke. Lyckliga äro de ännu, som så
kunna göra, ty de lefva i hoppet och
det är ju ej så 1 tet heUer.
B. P. H.
o
Att resa foder, sa till att
o
saga, en menniska pa
nytt igen.
Skolorna äro alla stängda och den
varmas'e årstiden har kommit uppå
oss, städernas befolkning sök : hvila
och helsa vid en eller annan af de
mång.i sommarplatser a, af hvilka
så många äi o kända i detta l ind. Det
har alltid för oss -ynts som en gåta,
att så många af Aust ns familjer för-
saka der.'S e'e3T:int 1 ocn behag'u la
rtsidenser, samt ilen svalkande sjö-
brisen, som dagligen kommer b å
s nde från sjökusten, för att utbyta
dessa beqväm igheter mot en tesa i
de qvafva, öfverhettade cch dammi-
ga jernvägsvagrarne och de bristfäl-
liga beqvämlighcter xåra badorter
vanligtvis gifva, men vi lå lörmoda
att ombyte är ett lika nödvändigt
element för hvila och helsa som nå-
gonting annat.
Det pånyttföder en trägen arbeta-
re, antingen aibetet är på en ofrice, i
en butik tller verkstad, att se och
samtala med nytt folk och kasta ögo-
nen på nya land-kap. -Det är intet
tvifvel underkastadt, att resor utvid-
gar en mans eller qvinnas idéer, göra
dem ir.era frisinnade i tänkesätt och
mindre bebagsjuka i deras vanor.
Nya scenerier äro i-ynnerhtt behag-
liga. Det är inte piecist det till'älli-
ga nöjet en ny anblick ingifvtr, men
det förblifver 1 minnet som ett inte
nöje för hela lifvet. Resor bortblä-
ser ensidighet och gifver s örre rum
för tankar, borttager de skaipa och
kantiga dragen af karakteren och
ombildar en m 111 eller qvinna till ett
högre väs n af mensklighet.
Visserligen aflägsnar en re a oss
från vårt al dagliga umgä >ge och be-
röfvar oss månget angenämt samtal
med våra sUigtingår cch närmaste
vänner, men vi skola dock ej vara
så egoistiska, att vi icke skola tillrå-
da eder, om ni så det hafva kan, att
resa Låt livar och en som har me-
del dertill göra en tur, äfven om han
så derigenom skulle hafva att för re-
st' n af året spara, för att derigenom
tå inkomst och utgift att mötas. Här
äro många behagliga, svalkande plat-
ser i Tex is.
Amerikanska Nyheter.
Hettan förorsakar vansinne. F1 ån
Alhany, hufvudstaden i N. Y. stat,
meddelas, att fleta qvinnor blefvo
vansinniga under loppet af föi flutna
veckan och att ingen annan orsak
kan gifvas än att hettan föivridit de-
r.is hj<-ri or.
Om en hade 'et. En'igt uppgifter
från Cripple Crctk har under det för
sta halfåret rid m upptagils en $6,-
000,000 värde i guld f. ån ortens guld-
minor. Dit an'ag' s att det vill blif-
va minst en $14,000,000 värde innan
året är td!ändagånget.
De sorgligt berömde "moonshiners"
framme igen. I Bouton, Ark., blef
R. F. Fullers den 7 dennes lömskt
mö dad. Mordet begicks i närheten
af hans hem. Mördar en antagts va-
ra en namnkunnig "moonshiner",
emot hvilken fuller en gång hade
vittnat.
Nio dödsfall förorsakade af hettan.
N.io b >rn dogo helt plötsligen i New
York i torsdags förliden vecka och
värmen anses ha vatit den egentliga
orsaken till dödsfallen. Sju personer
hlefvo, under det de spatserade på
gatorna,-örvertngna af hettan. Het-
tan har varit i Greater New York
outhärdlig, men lyck igtvis har en
ganska stark vind börjat blåsa, hvil-
ken afkyler temperaturen ett litet
grand.
En Oalvestonbo mördad i New Or-
leans, La. Kroppen af Robert Aimes
worth, som sistlidne Noveml er må-
nad ankom till Ntw Orleans från
Galveston, der han hade arbetat i en
restaur nt, fanns sistlidne måndag
liggande i ett gammalt skjul vid
Claiborne st. med hufvudet klyft.
En blodig yxa, med hvilken han för-
modligen blifvit mördad, låg vid si-
dan om honom. Polisen har ännu
ej någon aning om hvem som löröf-
vat mordet.
Kolmmarnes strejk utbreder sig.
Enligt förljudande från alla distrikt
allt öfver landet synes det, sim att
denna strejk vill, innan den kan bli
bilagd, få en allvarsam karakter.
Kolminorna, hvilkas egare voro full-
komligt säkra på att atbetarne ej
skulle ansluta sig till striden,/hafva
nu ock måst upphöra med arbetet i
brist på arbetare. Strejken kommer,
enligt allt hvad som kan synss, att
af såväl arbetsgifvare som arbetare
hårdnackadt utkämpas, men vi hop-
pas alt arbetarne skola dock till slut
vinna, ty de ha'va, lindrigt sagt, rät-
ten på deras sida.
Kokhett. Från St. Louis af den 8
dennes meddelas, att det vav den ir
dagen som de hade haft en värme af
roo grader. S mma dag hade 7 per-
soner dö:t af öfverhettning, en man
förlorade vettet, så han försökte be-
gå sjelfmord och der är minst fyra af
de talrika ofren for hettan, som ej
förmodas kunna ripa upp sig. Ut-
sigten för att hettan vill upphöra är
gan ka ringa. Det .anses här för att
vara ett ovanligt kallt sofium der
värmen är lägre än 92 grader under
natten. Djuren plågas lika mjeket
af värmi n som folket. Det antag, s
att minst roo nedföllo döda under
dagens lopp.
iaegern ville ej lemna. Nett'tto ',
Ark., var scenen för en "riot" i ons-
dags afton förliden vecka, lörorsakad
af en del hvita män, som försökte
diifva en neger ut ur staden. Der
är ej en enda boende i staden och in-
gen vill bli välkommen der. Tör nå-
gra dagar sedan måste en hotellega-
re i brist på att han ej kunde få en
hvit kock, för tillfället hyra en ne-
geikcck. En del hvita män infunno
sig på hote.lit, uppsökte negern i
hans rum och befalde honom att
ögonblickligen lemna staden. Ne-
gern nekade att villfara deras befall-
ning, hvarpå han blef öfverfal en och
tvenne skott aflossades mot honom,
hvilka troligen vilja förorsaka ne-
gerns död.
Tariffbillen har passerat. Från
Washington kom sent på onsdags-
natten fö liden vecka följande tele-
gram: "Ge. om en afrö>tning af 38
ja mot 28 nej gick taiiffbillen igenom
i senaten kort efter kl 5 på e. m."
Af>lutningen af den långa och heta
striden hade framkallat det s örsta
intresse, så att hvarenda plats såväl
på gallerierna som i salen var uppta-
gen af folk, nyfikna att bevittna af-
sluiningscenen. Hufvudintiessit ha-
de centrerat sig omkring den afgö-
rande slutröstningen. Vi vilja finna
att bland dem som röstade för voro
35 republikanare, 2 siifver republika
nare och en demokrat, då der emot
löstade 25 demokrater, 2 populister
och en siifver republikan. Striden
om tarffbillen började redan den 25
Maj.
En läkare nedskjuten. Erdigt med-
delanden från Kansas City af den 8
dennes, hlef dr A. L. Berger, en af
stadens mest framstående läkare, sam-
ma dags afton då lian var spatseran-
de på gatorna nedskjuten af John
Schlegel. Se legil närmade sig dok-
torn baki'rån och sköt tvenne kulor
genom hans rvgg. Dr Berger blef
omedelbart förd till All Saints hospi-
tal, hvare t han afled strax efter an-
komsten. Schlegel gjorde inga för-
sök att fly, utan lät helt lugut till-
kommande personer afväpna sig.
Han frågade efter en stund om dok-
torn var död, men blef upplyst att
doktorn var ännu lefvande. "Jag är
ledsen att jag ej lycka 'es döda ho-
nom, ty han har ruinerat mitt hem,"
sade Schlegel. Dr Berger hade un-
der de sednaste 9 åren varit hus äka-
re i Schlegels familj och af en eller
annan orsak hade Schlegel på senare
tider börjat bli misstänksam och
svartsjuk på doktorn. Dr Berger
var en son af dr Adolph Berger från
Mason, 111., hvilken var en af de ty-
ska patrioterna, som för åratal tillba-
ka sökte sin tillflykt till detta land.
UTLANDET.
Fördömde ideen. Vid ett möte som
de reformerta judiska presten a af-
höllo 1 Montreal, Can ada, förliden
vecka, uppsatte de en stark protest,
fördömande planen 0111 att < stablera
ett sjelfständigt judiskt rike i Pale-
stina.
Ett dödabring&nde vapen. Fr An
Rom, Italien, hafva vi fått höra, att
<nkapenCei Bersaglieri har tagit
patent på ett af honom uppfunnit
gevär, med hvilket man kan affyra
80 skott i minuten. Försök med det
nya geväret göres af den italienska
regeringen.
Kejsar Wilhelm sårad. Från Odde
i Norge telegraferas, att tyske kejsa-
ren den 11 dennes, då han spatsera
de på däcket af sin lustjakt, blef af
en nedfallai de tjock lina, som råka-
de hans öga, illa tilltygad. Ett kallt
omslag lades genast öfv« r ög&t, så att
plågorna för tillfället dämpades och
förhoppning är, att inga menliga fol-
der vill bli af olyckshändelsen.
En förfärlig jernvägsolyeka. Från
Köpenhamn, Danmark, telegraferas
om att vid midnattstiden, natten mel-
lan den 11 och 12 Juli, en tåg-am-
manstötning egde rum vid Cjentofe.
1'tåget från Helsingör sammanstötte
med ett passageraretåg, hvarvid åtta
vagnar kullvräktes, 40 personer dö-
dade på fläcken och ungefar 84 blef-
vo illa skadade. De döde cch sårade
fördes gerast till Köpenhamn. Or-
saken till denna 0I3 ckshändelse läg-
ges lokomotivföraren till last.
Spanien, sympatiserar med Japan.
Från Madrid, Spanien, telegrafera
des den 8 dennes, att då Japans pro-
test emot Amerikas annektering af
Hawaii blef der kunn:g, befolknin-
gen vis de till den högsta grad de-
ras S} mpatier för Japan. För Spa-
nien skulle det vara välkommet om
Japan skulle kunna förskaffa Föi en-
ta Staterna trakasserier i Vester, då
det antages att Spanien ej skulle va-
ra seti att börja trakasse a i Öster.—
"All right", låt dem komma från
öster och vester; onkel Sam vet hu-
ru att värdigt handskas med lilleput-
tarne.
En ovanlig vigselakt. Brudgum-
men var i Praetoria, Afrika, och bru-
den i Amsterdam, Holland, då de
medelst telegrafens tillhjelp blefvo
förklarade man och hustru. Ernst
Van Trotsenburg var brudgummens
namn och miss E. H. Morsman var
brudens, hvilka på ett afstånd af
mera än 6,000 mil ingingo i det äkta
ståndet. Fru Van Trotsenburg tog
första ång; åt-dä^enhet för att resa
till hennes herre och man, men som
vigseln förrätt: des den 5 dennes är
det väl knappt möjligt att hon ännu
haft tillfälle att gifva honom brud-
kyssen.
AUSTIN NATIONAL BANK,
Rörelsekapital $150,000.
; ÖFVERSKOTT 50.000.
\'ftr bank ir til! störstn delen patronlserad utaf svenskar. Och särgklldt b< •
■lOtunde ti.res alltid lill dem. Denöa bauk har de starkaste kapitaljaän utaf it
m bank 1 Texas.
E. P. Wilmot, President.
Valter Tips, i:ste vice pres. Henry Harshfild, 2:dre vice pre ,
I. P. IIilmard, Kassör. W. L. Gilfillan, Assist, kassör.
"I. & G. N. R. R."
International och Stora Northern Jernbanan.)
Denna jernväg är den bästa, qvickasie och k rt: ste emellan
TEXAS, MEXICO, ST. LOUIS, CHICAGO, NE W YORK,
med flera andra platser i Ö-ter, Norr och S)döst.
Den enda genomgående bana till Mexico förbi Laredo. Nya Pullman
sofvagnar går dagligen mellan Laredo, San Antonio, Austin och St. Lou:s;
San Antonio, Austin, Fort Worth, D.-1'as och Kansas City Galveston,
Houston och St. Louis. Besök närmaste biljettagent för vidare upplys-
ningar.
L. PRISE, D. J. PRICE,
General Superintendent,
General Passagerare and Ticket Agent.
The Räcket Store,
916 Congress Avenne 916.
Vi h/Illa vära priser till de lägsta i Austin. Vära varor äro lika sS, goda
som n gon annan . 10 qvarter stora galvaniserade vattenspannar, 20 cents
stycket; i2qvrrter stora galvanisemde vatten-pannar, 25 cents stycket; full
storlek skAl.-r cch bringare, 65 cents st) eket; extra storlek skiVar och brin-
gare, 75 cents s'ycket. Masens patenterade fi uksyltburkar i tre olika stor-
lekar 50, 60 och 90 cents per dussin. Fyra-oz. flaskor maskinolja. 5 cents.
J. G. CHAPMAN.
Sauter & Hallocks Efterträdare.
DR. J. E. CROZIER,
THN
C or. Congress A ve., and Pccan Street.
AUSTIN, TEXAS.
TÄNDER UTTAGAS SMÄRTFRITT.
I Manor hvarje Tisdag, mottager der besök i Dr. Baldrig's Apothek
Ett godt och ansvarsfullt arbete utlofvadt tänder uttages smärtfritt.
OBSERVERA MINA AGENTER!
O -i.
De aro pa vag til! Eder.
PORTRÄTTER I SVARTKRITA I KROPPSTORLEK FÖR EN HALF
DOLLAR PER STYCKET.
Detta g ller endast och allenast för en tid af 30 dagar.
REMBRANDT PORTRATT CO.
Office: Milletts Opera House, Austin, Texas.
Vårt arbete talar helt och hållet för sig sjelft.
TILL ALLA
I AUSTIN OCH OMNEJD.
DET YAR DET KONTANTA SÖM GJORDE SLAGET.
o
Vid köpet af värt vanliga VARLAGEU af mans- och gosskläder, bjöao vi på ett från en af de bästa Ulädesfirmor,
hvilkus retailpris & dessa kläder var från $10.00 till $14.00. Budet antogs och vi, liksom Ila andra, önska att realisera så
fort som möjligt, hafva ingen annan utväg än alt sätta priserna så lågt, så vi ovilkorl nunna sälja.
Nedanstående priser å dessa kostymer, hvilka äro flnt och omsorgsfullt gjorda, och af nyaste snitt ooh fason lamt
dertill af bästa fabrikat, är stort icke mera än hälften af hvad de äro värda. Vi vilja dock att Ni sjelfva skola komma
och göra Eder öfvertygade och se på delta vårt nya lager, ty det talar för sig sjelf.
Special försäljning i
Sko departementet.
Damers ox b!oods skor i alla storlekar
för $3.00.
Damers handsydda lackerade skor; ny
patent, från A till E., för $5 00.
Damers Oxford'^ skor, handgjorda kld
tip, från A till E, alla storlekar, $3.00.
Damors skor med spetsiga tår, paten-
terade Oxford's. handgjorda, från A till
E, Ila stollekar, för $3,50.
Damers choc Jlate southern tlr-, $2,50.
Damers ox bloorl Oxfords spetsiga tår,
lör $2 50.
Damers skor med dubbla sulor, 98 c.
Damers lätta grain Butt skor, för 98 c.
VI har en sorts skor med breda tår, pa-
tenterade tip, patenterad triming och la-
kerade, 8 till 2, för barn, 98 cents.
Mäns lackerade skor med breda och
smala tår, $1.00.
Mäns salin kalfskins skor, GloVe tone,
0 till 11, för $1.25.
Mäns extra groTva skor, klptles, $1,25.
Miins grain buckle skor, för $1.03.
Herr-Kostymer,
12.50 nu 7.50, 10 00 du 7.50.
Som yllevarorna nu stå nära tröskeln
lör advansering i priser, utbjuda vi det
bäst köpta lager af kläder som någonsin
varit visadt i släden Austin.
2319—10 Skotska cheviot kavaj-kosty-
mer för $7.50, värda $12.50.
2510—20 Gula och svarta kavaj-kosty-
mer med fyra knappar i rocken, för
$7,50, värda $10.00.
2509—15 Bruna och rutiga kavaj-ko-
stymer, väl sydda och i senaste moder,
$7.50, värda $11.00.
2514—20 Stålgrå kasäimir kavaj-ko-
stymer; ingenting kan jämföras med
mindre än $12.00; försök dem för $7.50.
4065—10Kulörta bruna samt grå-blan-
dade bonjour-kostymer för $7.50.
50 Helylle svarta kostymer, värda
$12.50, sftlj is nu för $7.50.
Denna sort af $7.50 kostymer, redan
härofvan beskrifna, var köpta på slump
för $10.00, hvilka under vanliga förhål-
landen borde säljas för $12.50.
Herr AUGUST FREE,
O
vart svenska biträde.
Ett mindre lager i
Linne departementet.
72 tum blekt salin dy mask, för $1.50.
72 tum blek t satin damask, för 95 cents
72 tum blekt satin damas", för 75 c.
04 tum blekt satin damask, för 50 c.
60 tum b'ekt damask, för 29 cents.
Extra qvalitet, plaln damask, för $1.35.
God qvalitet, plaln satin damask, $1.00
Halfblekt tysk damask, från 29 till 75c
Turkisk röd damask, 16 2-3c till 75 c.
Fringed doilles, per dussin, 25c till $2.25
Äkta bordlinne dukar med röda kan-
tor, 60x50, värda $1.00, siiljes fö 48cents.
52x66 tape'sery'borddukar, för 68 0
18 tum stora linnendunar, lör 15 cents.
22 tum stora linnendukar, för 20 cents
20 tum stora stair crash, för 18 cents.
18 tum absorb nt crash, för 10 cents.
18 tum bomullsdukar, för 5 cents.
15x34blekta bomulisdukar, per dussin,
endast 50 cents.
20x40 halfblekta bomullsdukar, för 90
cents per dussin.
ETT PRIS TILL ALLA.
H
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Matching Search Results
View four places within this issue that match your search.Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 2, No. 14, Ed. 1 Friday, July 16, 1897, newspaper, July 16, 1897; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202911/m1/2/?q=%22~1%22~1: accessed August 15, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu.; .