Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 46, Ed. 1 Friday, February 26, 1897 Page: 1 of 4
This newspaper is part of the collection entitled: Texas Digital Newspaper Program and was provided to The Portal to Texas History by the UNT Libraries.
Extracted Text
The following text was automatically extracted from the image on this page using optical character recognition software:
■ ■
T—
a • t- i
O
}
©
I
O
TEXAS
POSTEN.
NYHETS- OCH ANNONS - TIDNING FOR SVEN SK ARNE I TEXAS.
1 Arg.
Vikingrsqvade.'
Tystna, rasande bölja :
Bä/van bor ej hos mig—
Aldrig du mågtar skölja
Mig fr ku min viljas stig !
Draken, du ser mig styra,
Lyder min jernrams lag—
Trotsa din vredes yra
Vågar oeh mågtar jag.
Lugnen er, tordönsgudar,
Tystna, du stormars drott—
Tigen, intills jag hudar
Eder utur er't slott!
Sen /', det båtar föga
hör er att pröfva mod
Hos en, hvars drakar löga
Barmarnes jern i blod!
Kringhvärfd aj vilda kämpar
Ofta Min drake låg,
Men—liksom vatten dempar
Eld, jag dem dempta s&g.
Sköljd utaj röda blodet,
Arrig till pannans rand
Stod jag ibland; men modet
Släckte dock ej sin brand.
Asa-Tors alla magter,
Nornors och valars lek,
Böljgudens mörka sch ak t er,
Menni kors list och svek
Mågtar ej bäjvan föda
Här uti bombfri barm;
Tystnen derför: ni öda
Lönlöst ert vilda larm.
J. G. R. Baner.
*Ofvan beflndtliga kvädet som enligt
vår mening borde döpas om ocli kallas
"TexanarEN'', iir hemtadt ur författa-
rens poembok '"RUNA."
UTFALL och INFALL.
Ja, nu är Amerika
\ trefligt, ska' ja' nämna,
j Arbetslönerna ha ned-
bragts till — noll, och ändock måste
den arbetande bestå sin förman med
mat, kläder och husrum; samt tugg-
tobak. Halle dud, halle dud! hul'ka
dehelinga' luta, tron I? Mc. mäkar
de' mäktigt för oss.
* *
*
Ack på Kreta, det gamla hederliga
Kreta, der slåss nu turkar med gre-
ker och greker med tuikar; slåss der
ifrigt och andaktsfullt. Förvår, det
t vill säga min del önskas, att greker-
na utplåna allt som turk heter — och
att någon annan derpå gör grekerna
tjensten att utplåna dem.
* * *
Texas-Postens premier 'bita allt',
de. Du har väl skaffat dig tidnin-
gen och dem? Det gjorde du rätt
uti, käre bror.
* *
*
Tre af våra käckaste landsmän ha
bjudit Austin farväl och begifvit sig
till Kuba, der de beslutat sig för att
"tala svenska med spanjorerna." En
af dem, Hjalmar Bard, "helsingen",
försäkrade oss — att han skulle vin-
na "öfversterang eller frihetskämpes
död" derute. Texas-Postens "Hj al-
te", som fordomdags varit mycket
krigisk af sig, men nu, sedan ålder-
domens krämpor angripit honom, ej
tål vid att ens höra ordet bajonett ut-
talas, sade Bard — att en varm prest-
rock är lättare åtkomlig och nästan
lika artigt helsad, som en vapenrock;
men Bard var otillgänglig för "visa"
råd, och nu gungar han emot sitt öde.
* *
*
Valkyrian, som utgifves från 108
Park Row, New York och som redi-
geras af skalden Edward Sundell —
är en sällsynt genompräktig tidskrift,
väl illustrerad och sant innehållsrik.
Profnummer kunna erhållas, om 10
cts insändas under ofvan angifna a-
dress eller till Texas-Posten.
* *
*
Gif akt, han nalkas ju nu din stätta,
Den glade Mars, hvarje dödligs vän!
Hvar' stig bli'r jemn, alla skyar lätta,
När väl han hunnit din teg igen.
Hurra för Murs! Han är vårens pappa,
Är sommar'ns farfar, om så du vill.
I
Välan, låt missmodet genast schappa
Och stöt på hoppuret en gång till.
Obsl Utom svinborst, koklöfvar
och åsneören, emöttages hvad som
helst som subikribtionsmedel för
Texas-Posten; äfven de nämda ar-
tiklarne kreditera vi dock för, om de
ej lösgjorts från sin "fosterort".
Jarl Ares.
Gammalt och nytt.
"Blir du gift och får räkningar från
sidenkramhandlaren, så kommer du
nog på andra tankar", så yttrade sig
den äkta mannen.
Ja, en del tidningar påstå, att ti-
derna äro bätre; syns det något på
herrarnes affär?
* *
*
En svensk tjenstflicka här i staden
börjar bli så begifven på lotterispel,
att hon till och med en dag i föira
veckan lät klippa af sina vackra hår-
flätor, för att kunna köpa sig en lott
på ett visst lotteri. Hennes lott kom
ut vid sista dragningen, och vinsten
var — en kam.
Jag glömmer aldrig den tid, då
jag hade äran att kallas för medlem
af vår lilla förenitjp "Norden", som
förr existerade i vår stad. Många
roliga qvällar der, ska' ni tro! En
qväll förekom ett litet dryftande om
luktsinnet var angenämare än smak-
sinnet. Som vanligt hadde medlem-
marne delat s g i två partier, hvilka
på det kraftigaste försvarade sina re-
spektiva åsigter. Slutligen var det
min tur att uppträda. Jag hörde na-
lurligtvis till dem, som försvarade
smakens företräde. Nu reste jag
mig med ett toddyglas i handen, hvil-
ket jag med synnerligt välbehag töm-
de, och sedan räckte till en af mina
motståndare med de orden: "Var så
god; nu kan du lukta!" Ett stor-
mande jubel uppstod, disputationen
slutad och smakens företräde framför
lukten dermed afgjordt.
* *
*
Den aflidne klockaren i Kansas,
som dog för ett par månader sedan,
hade dock ej glömt att skrifva en li-
ten rolig "stump" i sin antecknings-
bok: "In anno 68 blef jag Hans Per-
sons klockare, och således en ringa
Gudsens medkjenare uti Hanses hus,
hvilken församlingens bok intyga."
* *
*
Den kungliga svenska afundsjukan
börjar åter husera i en del personers
hjernor härstädes. Och i följd der-
af uppstår den ena historien efter den
andra, för att nedsätta landsmän och
föra ut lögner, samt dåliga rykten
angående tidningen, m. m. Att gå
på i ullstrumporna synes vara rätt in-
tressant för en del "gentilmen" och
när det till på köpet finnes s. k.
"skväflers" med i denna kategori, så
är det ju alltid lätt att vid förefallan-
de behof "skräfla" öfver det hela.
Bäst är dock, att den det träffar, tor-
de ta' sin tunga till vara för framti-
den och sköta sina egna affärer istäl-
let för andras, för en ting kan vi tala
om, att vi är hvarken födda bakom
di stora skogarne i Mineso—ta, eller
någon gång behöft segla på Missis-
sippi floden, för att således bereda
sig väg in till vårt fredliga samhälle
här i Texas !!?
Liten var bekant,
För att sqvallra rätt bastant.
^ ick han någonting i örat,
Bums fick hela trakten höra't.
Gick en menska eller kom,
Allting sqvallrade han om.
Vår kollega "Sv. Tribunen",
Austin, Texas, Fredagen den 26 Feb., 1897.
Vol. 1. No. 46
skänker på nittiosjuan en bok som
heter duga. Nämligen en beskrif-
ning öfver "Stockholm, dess omgif-
ningar, samt 1897 års utställning."
En af dess äldste prenumeranter
skrifver följande på vers, som ej lå-
ter så oäfvet:
Säg, kan man väl bättre begära
För två hundra tjugofem cents,
Än "Svenska Tribunen" för året
Och premieboken alltjemt.
Sväning.
Stockholmsutställnin-
gen 1897.
En vandring p& utställningen.
Måndagen den 18 Januari,
Det är en egendomlig och intres-
sant anblick, som utställningsfältet
erbjuder under dessa vinterdagar.
Man får ett lifligt.intryck af, att det
verkligen är en nordisk utställning,
som förberedes, en utställning, scm i
sitt nuvarande skick säkerligen skul-
le väcka främlingarnes undran. I
denna hvita omgifning, stigande upp
ur snön, aftecknande sig mot "Skan-
sens" snöklädda höjder eller mot en
frostig vinterhimmel göra utställ-
ningsbyggnaderna ett egendomligt
intryck. Och på eftermiddagarne,
under det tidiga mörker, som inträ-
der redan mellan klockan 3—4, då de
elektriska båglamporna från Industri-
hallen stråla från en höjd af 50 me-
ter från marken, lysande som ofant-
liga ögon mot den svarta himlen, rik-
tar litet hvar stockholmare sin upp-
märksamhet mot ut>tällningsfältet,
där arbetet bedrifves utan rast eller
ro.
Och vintern bar också hittills visat
utställningen sitt blidaste ansigte.
Ett gynnsammare väder för arbete-
nas bedrifvande har man knappast
kunnat önska. Om man undantager
några tusen glasrutor, som sprungit
i de stora hallarnes tak under tyng-
den af hopade snömassor, hvilka icke
hunnit bortskaffas, har vintern gjort
utställningen ringa förfång.
Vid den stora hufvudentrén, der
den nya Djurgårdsbron börjar spän-
na sina 18 meter breda hvalf, höjer
sig Administrationsbyggnadens hvi-
ta väggar och straxt intill, resande
sina pålar upp ur vakar i isen, börjar
Sport, och Turistutställningens byg-
nad antaga sin åttkantiga form.
Vi fortsätta vår väg, följande huf-
vudentren in på utställningsplatsen,
der gräsmattornas rundlar ligga dol-
da under snön.
Stockholms stads paviljong stiger
som en ofantlig snödrifva upp ur mar-
ken, slutande med sitt röda barock-
torn. Nere vid stranden, der "Sago-
grottans" väggar omsluta små blan-
ka isbanor, breder restaurantveran-
dan sin vida cirkel omkring Panora-
mabyggnaden, som utrymts och an-
ordnas för att mottaga den kemisk-
tekniska industrien.
Andra sidan af hufvudentren upp
tages till större delen af Nordiska
Museets praktfulla byggnad, som nu
är nästan färdig till det yttre, medan
Industrihallens kupol med sin ofant-
liga virkesmassa ännu liknar ett vid-
underligt skelett. De fyra utsigts-
bryggorna mellan kupolen och de
omgifvande minareterna ha börjat
spännas på en höjd af 50 meter, der
äfven sjelfva kupolen börjar knyta
sig. Den öfriga delen af hallen är
nästan färdig. Öfver 1,700 standard
virke ha åtgått till denna hall, hvar-
till järn endast användts under fotm
af bultar och beslag, skarfvar och
förbindingar.
Mellan Industrihallen och Djur-
gårdsbrunnsviken reser sig den rik-
tiga utställningsstaden. Längst nere
vid stranden ligger dtn svenska och
danska Fiskerihallen för längesedan
färdig, väntande på b å vågor och
gröna träd för att moderera sin stic-
kande röda färg. Separators origi-
nella paviljong är färdig till dtt ytt-
re, medan arbetet på Liljeholmens
jätteljus ligger nere till i vår. Grut-
uUtällningen är färdig, Laktators pa-
viljong och Reinholds bageri närma
sig sin fullbordan, i skogsbrynet un-
der Skansens berg börjar Skogsut-
s,ällningen resa sin paviljong, som
lofvar att blifva en af de stilfullaste
på utställningen och längre bort, der
matt nere vid sjöstranden stakat ut
den norska fiskeiihallen på isen, re-
ser sig uppe i backen den solida, af
det vackraste tegel uppförda bygg-
nad, som skall innesluta den Skånska
storindustrien och dess alster.
På höjden bakom Industrihallen,
der Trädgårdshallen ligger, pågår
arbetet med amanuensen Martins o-
rientaliska paviljong och i granitber-
get nedanför borrar man enligt prof.
frih. Nordenskiölds anvisning efter
kristallklart källvatten. Längst ut
på krönet af höjden reser sig på sin
gedigna stenmur den K. Jagtklub-
bens pittoreska lilla paviljong.
Af viadukterna till det vestra ut-
ställningsfältet är en färdig. Det är
dén, som springer ut från den norska
afdelningen i Industrihallen och på
andra sidan vägen mynnar ut i en
vidsträckt terass, under hvilken den
ena at herr Svanfeldts restauranter
öppnar sin stora sal, som rymmer 5-
a 000 gäster.
Flottans och armens utställnings-
byggnader äro fullt färdiga; nere vid
sjén, der arbetena med den nya kaj-
linien äro nästan afslutade, höja sig
de cementblock, som skola uppbära
fyrtornet; Finspångs stora paviljong
reser sina spetskuleformade torn i
luften och Kopparbergs bergslags
paviljong är redan alsynadi
Inne i Konsthallen är man syssel-
satt med att betäcka väggarna med
väf och loggians rika ornament fram-
stå snart i all deras skönhet.
Maskinhallens jernstomir.e är fär-
dig och afsvnad och inbrädningen på-
går i anslutning till den arkitektoni-
ska utsmyckningen. Denna oerhör-
da hall, bestående f ett enda rum
med 10,000 kv. meters yta och med
dess luftiga och eleganta konstruk-
tion, blir otvifvelaktigt en af utställ-
ningens i tekniskt hänseende präkti-
gaste byggnader.
Fritt till hvar man.
metoden af en stor behandling,
hvilken botade honom efter
det allt annat misslyc-
kats fullkomligt.
Plågsamma sjukdomar äro illa nog,
men när en man sakta borltäres af nerv-
svaghet, äro själsaningarnt. tio gånger
värre än den strängaste plåga. Der tin-
nes intel uppehåll i själslidandet dag el-
ler nati. Sömn är nästan omöjlig, och
under sådant tryck äro män Knappast
ansvariga för hva<i de göra. För åratal
rullade ocu kastade den, som skrifver
detta, på könssvaghetens upprörda sjö
till dess det blef en fråga, om det ej vore
bättre för honom a't laga en dosis trift
och på så sätt sluta sina lidanden. Men
försynen kom till hans hjelp 1 form af en
kombination af mediciner, som icke blott
återstälieden iilliiiänna helsan, utan för-
storade hans svaga, utmärglade delar ti il
naturlig storlek och kraft, och han för-
klarar nu, att en hvar man, som vill gö-
ra sig besväret' att sända sitt namn och
sin adress, kan erhålla metoden af denna
underbara behandling fritt. Och när jag
säger fritt, menar jag absolut kostnads-
fritt, ty jair önskar hvarje försvagad
man att, röna nyttan af min erfarenhet.
Jag är ingen filantrop, el heller fram-
ställer jag mig såsom en entusiast; men
det finnes tusentals män, som lida själs-
tortyr till följd af fötsvagad mandom,
hvilka skulle blifva botade genast, om de
blott kunde erhålla ett sådant läkemedel
som det, hvilket botade mig. Försök ej
att utfundera, hur jag kan ha råd att
beiala för de få frimärken, som äro nöd-
vändiga för underrättelsens postförsänd-
ninsr, ulan sänd derför och lär, att det
finnes nåcra lå ting på jorden, hvilka,
oakiadtde ej kosta något att erhålla, äro
värda en förmögenhet lör somliga män
och betyda en lifsiid af lycka för de fle-
sta af oss. Skrif till Car. .1. Walker, 855
Masonic Templf, Kalamazoo, Mich., och
underrättelsen sändes i ett enkelt lörseg-
ladt kuvert.
The Räcket Store
916 Congress Avenne 916.
Nät Ni önska köpa Blecksaker, Glasvaror, Fint Porslin af alla slag,
Korgar, Irävaroi, Lampskärmar m. m. så gå till oss, ty det är ett faktum,
att vi ha allt ni kunna önska eder. — Kom och se våra priser innan ni
köpa, ni spara derigenom penningar. Q. CHAPMAN.
Souther & Hallocks Eftarträdar< .
DESS GATFULLA MAKT,
Petige's Celevy Co7i}pour\cL gov bättre verjfajf
aj) 7r}ar\ga avs laffeLvébel}ar\ålirig.
Ännis, T< x., Feb , ioth 1897.
Ärade re l af Texas Posten för
edert storartade p emium med Post-
en tack, och skall säkert lå en fem
eller sex af mina grannar, att också
sända in lör Posten.
Zlder lillgifne
Wille Carlson.
yK' jjsSis. ^
rm/m
I
Det har ännu icke funnits ett me-
del så framgångsfullt, så öfverträf-
fande alla andra slag som Paine's
Celery Compound.
Paine's Celery Compound utöfvar
märkvärdiga kurer.
Der andra medel totalt misslyckats
och der läkarne icke förmått utöfva
någon nytta, der har Paine's Celery
Compound visat sig vara eft lyckadt
medel, görande de sjuka friska och
glada. Här anföres ett fall af Mrs
Haff, boende i N :o 140 Summer
Avenue, Newark, N. J., och hvilkens
porträtt återfinnes här ofvan.
"Min läkare", skrifver hon, "kal-
lade min sjukdom lefversjuka, ord-
ningar i magen, nervös dyspepsia,
och nästan alla andra namn som man
kan tänka sig. Då jag var i Port-
land, Ore., led jag af en förstoring af
lefvern och läkaren trodde att min
sjukdom härledde sig från nämda å
komma. Detta var för 12 år sedan,
och jag har alltsedan dess anlitat lä-
kare. Jag har låtit examinera mig
af de bästa läkare, och försökt om de
icke kunnat göra något för mig. Un-
der flera månader å rad har min ma-
ge och lefver varit så ömma att jag
måste med de värsta plågor hålla mig
till sängs, och med så svåra smärtor
i ena sidan och med sådan matthet,
att jag knappast förmådde tala.
"Efter en natts svårt lidande sände
jag efter en läkare, som då lemnade
mig en mindre ask pulver och en a
två andra sorters medicin, som kosta-
de mig $4.00 för hvarje gång jag lidit
at ett dylikt anfall. Jag tror mig
hafva intagit mera medicin ä . något
annat lefvande fruntimmer.
"Förliden mars hade jag besök al
en väninna, som sporde mig: "Hvad
fattas dig?" På denna fråga svarade
jug: "Så bra du ser ut!" "Ja", sva-
rade hon, "jag har aldrig i mitt lif
känt mig bättre." Hon är en qvinna
på 45 år. "Och nu", sade hon, "ön-
skar jag gifva dig ett litet råd. Jag
har varit nära döden i följd af lefver-
lidande, Efter det läkaren gjort allt
hvad i hans makt stod för att hjelpa
mig, sade jag honom att hans besök
icke vidare önskades. Tag visade ho-
nom en flarka Paine's Celery Com-
pound och sade honom att jag önska-
de grundligt försöka detta medel.
Som resultat häraf är jag nu stark
och frisk."
"Jag sände genast bud till apoteket
efter en flaska Paine's Celery Com-
pound och efter att hafva tagit in
tvänne flaskor upphörde magsjuk-
domen och jag kände mig betydligt
bättre i sidan. Efter det jag intagit
fyra flaskor återfick jag krafterna i
sidan, och jag är nu vid godt humör
och är frisk och frigjord från de svAra
plågorna. Arbetande personer ut-
släpa sina krafter nu för tiden vecka
efter vecka, och allt hvad jag nu ön-
skar iir att jag må kunna förtjena
mitt dagliga uppehälle.
"Paine's Celery Compound har
återgifvit mig styrkan att göra det,
och det har gjort mig mera nytta aa
alla läkare tillsammans. Mitt nerv-
system är numera helt och hållet
åter.stäldt; ech jag känner mig som
en ny menniska, och ännu mera, mitt
utseende och min blick utvisa hvad
denna medicin utöfvat på mig. Ni
kan omtala för alla sjukliga fruntim-
mer, att som ett medel att återställa
systemet bör man gifva Paine's Ce-
lery Compound ett noggrant försök,
och om detta icke hjelper, så åter-
står endast döden. Jag har rekom-
menderat det till många och det har
hjelpt i hvarje fall. Jag har stora om-
tanke • och en dosis af detta medel
bereder mig alltid en god sömn och
krafter till att arbeta.
Om någon önskar skrifva mig till,
så kunna de göra det."
Sjukliga personer borde icke för-
summa att försöka en flaska af
Paine's Celery Compound!
-Jm
Upcoming Pages
Here’s what’s next.
Search Inside
This issue can be searched. Note: Results may vary based on the legibility of text within the document.
Tools / Downloads
Get a copy of this page or view the extracted text.
Citing and Sharing
Basic information for referencing this web page. We also provide extended guidance on usage rights, references, copying or embedding.
Reference the current page of this Newspaper.
Texas Posten (Austin, Tex.), Vol. 1, No. 46, Ed. 1 Friday, February 26, 1897, newspaper, February 26, 1897; Austin, Texas. (https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202892/m1/1/?q=%22~1~1%22~1: accessed July 16, 2024), University of North Texas Libraries, The Portal to Texas History, https://texashistory.unt.edu.; .